Jag har medvetet valt att undvika att blogga över årsskiftet för att inte behöva göra några jobbiga listor över det gångna årets highs and lows och bästa skivor och liknande saker. I hemlighet är jag nämligen lite som de patetiska britterna som röstade fram "Angels" med Robbie Williams till århundradets kärlekssång bara för att den hade toppat listorna just innan millennieskiftet (eller kanske till och med, oh ve och fasa, som de likaledes patetiska britterna - eventuellt samma britter - som röstade fram "Wonderwall" till årets video någongång i mitten av nittiotalet trots att den innehöll såväl en äcklig clown och spexiga färgeffekter som närbilder på Noel Gallagher, jag utgår från att alla minns). Jag har alltså både dåligt och högst selektivt minne, jag minns ingenting från början av året utan tycker att det här är årets mest bisarra rubrik (och den skrevs visst inte ens under 2005), att Madonnas baddräkt-och-lila-skinnjacka-combo, som vi väl såg först i typ november, med tillhörande skiva har fått årets mest oförtjänta mediahyllningar (låt oss en gång för alla konstatera: skinnkläder i andra färger än svart och brunt funkar endast om du 1. är Axl Rose och 2. har på dig det där snazzy vita läderstället i Paradise City-videon. ENDAST DÅ!), att det faktum att affären där jag brukar handla min mat numera har Ben & Jerry's i frysdisken är årets händelse (den upptäckten gjordes för lite mer än en vecka sedan) och att "är det inte lite anmärkningsvärt att jag är den i det här sällskapet som är minst besatt av bögsex?" är årets citat (uttalades med ett aningen syrligt tonfall för mindre än en vecka sedan strax innan vi skulle se Brokeback Mountain av sällskapets ende homosexuelle man, men jag uppfattade det knappt eftersom jag var fullt upptagen med att fånle, stirra stint framför mig med fuktig blick och gnugga händerna av spänd förväntan).
Ni förstår. Inga listor alltså. Och inga specifika förhoppningar inför 2006 heller, men dock två löften: 1. Att sluta att själv bete mig på samma sätt som människor jag tycker är obehagliga och patetiska och 2. Att söka hjälp för min idiotiska jävla skitfobi en gång för alla. Jag är NÄSTAN beredd att bekänna alla mina idiotiska tankegångar för en betald yrkesman/-kvinna (jag försöker förtränga det där med videobanden åtminstone så här på planeringsstadiet, det går sådär), för när 2006 är till ända ska jag ha flytt gråtande ut i ett 20 centimeters snötäcke utan skor och jacka på grund av rädsla över att någon i samma hus som jag just befann mig i ska kräkas för sista jävla gången. Punkt. Och ja, det andra nyårslöftet är i allra högsta grad kopplat till det första. Vi får se hur det går. Åtminstone har 2006 börjat markant bättre än 2005, och jag hoppas att det är en liten fingervisning över hur saker kan tänkas att komma utveckla sig framöver.
Annars har jag haft en ganska slapp tillvaro och en bra och likaledes slapp nyårsafton, träffat alla de där bra människorna jag skrev om för ett tag sedan (utom Anna och Lisa och Tobias, men det kommer, hoppas jag) och idag var jag och min kära bror i Köpenhamn och det var hur fint som helst. Han köpte kläder i stilig brittisk huligan-stil, jag botaniserade i MAC-disken under hans lätt missnöjda grymtanden och sedan hittade jag till min stora glädje jelly bellies i lösvikt på Illum. Jag kanske blev lite carried away när jag skulle plocka ihop dem för jag fick tillbaka växel i mynt på min hundralapp när jag skulle betala (och det är inte 20-kronorsmynten jag talar om) men det var bara härligt och nu har jag sjuuuukt sjuuuukt mycket jelly bellies. Jag må vara aningen fattig, hopplös och småhysterisk men saker och ting är nog rätt bra ändå.
Och jag är konsekvent heller, så en liten minilista över 2005 trots allt:
-Årets shopping: London, helt klart. There is something to be said for att spendera halva studiemedlet inom ramen av en halv timme och cirka 50 kvadratmeter. Detsamma gäller det konstanta mässandet av mantrat "Men om man tar det på VISAkortet..." som eventuellt var den mening som både jag och Carro yttrade flest gånger under de aktuella dagarna.
-Årets skor: Kilklackar. Måtte de förbli fashionabla forever and ever.
-Årets fetaste felbedömning: Maj månad. Såhär retrospektivt...vill jag nog inte ens tala om det.
-Årets bästa hamburgare i Malmö:
1. Vinylbarens Bob Marleyburgare med paprika, jalapeños och ananas.
2. Stippes vegoburgare.
3. Tom Fritz, för alltid i mitt hjärta.
4. Sibylla på Möllevångstorget.
5. Burgaren på Miso vegokök.
-Årets populärkulturella ögonblick:
Obi-Wan: "You were like my brother, Anakin! I loved you!"
Anakin: "I hate you!"
Lina, emo i biosalongen: *sniff*
-Årets byebye: SKOLAN!
-Årets well, hello: eh...ARBETSLÖSHET!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Lina, du skriver grymmast. Måste bara säga det.
Tack darlings. Själv tycker jag mest att jag skriver jättelånga meningar med nästan lika jättelånga andra meningar inpetade inom paranteser, men det här är ju min blogg utan stilistpoliser som kommer med förslag om var det borde kortas av med skiljetecken så jag tänker fortsätta med det. Mehehe.
Fortsätta, Sofie, fortsätta...tyvärr (ähum...) publicerades dock aldrig några av de ambitiösa alstren offentligt.
Skicka en kommentar