Wes Anderson, jag vill gifta mig med dig

Ikväll ska jag se The Life Aquatic with Steve Zissou tillsammans med Anna och Henrik. Mina förväntningar är skyhöga, jag menar, den här filmen verkar innehålla så många saker som normalt alltid borgar för skyhög kvalitet (Owen Wilson, Bowiesoundtrack, Angelica Huoston, Bill Murray, Wes Anderson, pirater, konsiga fiskar, the list goes on and on!) att det fan är helt galet. Kan sannolikt, som sagt, bara bli bra.

Annars har jag försökt arbeta flitigt med uppsatsen idag. Det har gått sådär. Jag har vissa misstankar om att jag kanske har en släng av DAMP trots allt, hur ska man liksom annars förklara att min koncentration så lätt rubbas av impulser av typen "hm, om man skulle ta en paus och gå och måla tångalarna istället"? Jag avlade även ett bankbesök, och kunde med ett växande människohat i såväl själ som hjärta konstatera att nej, inget har förändrats sedan jag senast besökte ett bankkontor (typ två år sedan?), det är fortfarande MINST 20-30 nummer före mig, massor av skrikande barn i lokalen, tanter som försöker tränga sig före den massiva kön (nej, "jag skulle bara vilja fråga en sak" är ICKE en legitim ursäkt för detta beteende!), stränga lappar om att allt måste vara noggrannt ifyllt innan man kommer fram till kassan men inga pennor att fylla i lapparna med och surtanter som högljutt proklamerar att "DET HÄR ÄR DET VÄRSTA JAG VARIT MED OM!" med anledning av allt jag räknat upp ovan (och jo, jag är medveten om att även jag är en surtant och det är ju inte så att jag inte delar åsikten men sheesh, jag har åtminstone vett att hålla käften om saken). Herregud, varför kan inte folk skaffa sig internetbank som NORMALA MÄNNISKOR? Jag blir så trött. Så trött.

Men som sagt, jag hoppas och tror att Life Aquatic kan uppväga allt detta. Och om den mot förmodan inte lyckas så finns det ju i alla fall Sverigepremiären av Desperate Housewives och fint sällskap att se fram emot under kvällen.