Jag antydde i ett tidigare inlägg att min irritation över mina grannars borrande i väggarna kanske mest var ett resultat av min egen låga toleransnivå och allmänna surkärringhet.
Jag vill gärna ta tillbaka allt jag sagt.
Jag kan inte sova! Jag blir nervös av att inte kunna tillbringa lördagen i komatöst tillstånd! Det är synd om mig! Helvete! Nämnde jag att det borrats sedan klockan tio i morse?
Men det finns inget jag göra (minst av allt sova) och jag tänkte därför istället skriva om att jag och Tobias igår besökte Morrisseykonserten i Baltiska hallen (som jag starkt misstänker är en innebandyarena i vanliga fall, men jag försökte att inte tänka för mycket på att jag befann mig på fiendemark). Som de medelålders bibliotekarier vi trots allt är hade vi givetvis sittplats, och där satt vi i lugn och ro och skrockade om hur "det är då inte klokt hur trött man känner sig på fredagkvällen efter en lång arbetsvecka" medan vi betraktade hur de små indiekidsen (de var inte så värst många dock, vi förmodade att barnbidraget inte räckte till för att betala de smått hutlösa 375:- som kalaset gick loss på) trängdes på innebandyplanen. Det var fint.
Angående själva konserten tänkte jag sammanfatta genom att besvara de frågor som jag själv hade velat få svar på om jag inte varit på plats:
Hur mycket såg Moz ut som Jerry Williams? På en skala från 1 till 10...cirka 12?
Hur var det med påskiljorna? Inte en enda kunde siktas i lokalen! Än finns det hopp!
Låtvalet då? Alla bitchar ju, med all rätt, om utelämnadet av Vauxhall and I från setlisten, så jag behöver ju inte göra det här också. Annars känns det ju inte riktigt som att Morrissey med sitt låtmaterial och hängivna fanskara hade behövt spela typ hela nya skivan (betalar vi glatt 375 för konserten lär vi ju köpa den ändå...) utan gärna hade kunnat få förlita sig lite mer på gamla godingar. Men Last night i dreamt that somebody loved me som extranummer förlåter förvisso det mesta.
Blev det naket? Jajamensan! Det var lika fint varje gång Moz slet av sig skjortan för att därefter skyndsamt springa av scenen. Skitbra.
Såldes det korv? Hell no! Till skillnad från i Göteborg sattes det dock inte upp en pedagogisk skylt som förklarade att det inte såldes korv på Morrisseys egen uttryckliga begäran, utan här klistrades det resolut upp ett vitt papper över korvmenyn och istället såldes falafel för 30 kronor (vilket givetvis ingen köpte, vem fan betalar 30 spänn för en falafel?). Det kändes på något sätt väldigt representativt för Malmö.
Om man jämför med KB-konserten för några år sedan, hur mycket arenarock var det? Well, det var ljusshow, och i slutet av sista låten innan extranumret hördes något som påminde om, ähum, ljudkonst...
Andra höjdpunkter: Magazinecovern var skitbra, samt den knallgula skjortan och killen i publiken som went bananas och spelade luftgitarr under "Girlfriend in a coma". Och "You have killed me" är en fantastisk låt från nya skivan.
Andra lågpunkter: De individer i publiken som innan extranumret började skandera "Morrissey, Morrissey, Morri-sseeeey...Morrissey...Mo-rri-ssey!" till samma melodi som den klassiska "SM-guld, SM-guld, SM-guuuuuuuld"-ramsan. Och "I will see you in far-off places" är en ganska skitdålig låt från nya skivan.
För övrigt finns det inte en enda jävla chans att jag orkar åka upp till Helsingborg idag igen. Jag kommer istället att sända ut min bror för att föra även min talan. Jag litar helt och fullt på att han kommer att låta sin röst bli hörd.
Nu ska jag gå till apoteket och köpa Eeze. Jag tänker mig en kur i storlek med vad som krävs för att golva en normalstor häst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar