Så, jag är nu tillbaka från Köpenhamnskonserten och jag vet inte riktigt vad jag ska säga för jag har sannerligen inget med substans och sammanhang att komma med men herregud det var så bra. Så fint, så smart, så roligt, så vackert, så fruktansvärt begåvat, så jävla jävla jävla jävla bra. Åh det var så jävla bra! Mika, jag älskar dig. Och jag tror bestämt att jag går och lägger mig och dör den lilla lyckodöden nu.
...och dessutom gör han den här låten så vansinnigt hjärtskärande vackert att jag tror att jag får lite hjärtsnörp. Oh dear.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar