Bitchin' and a-whinin'

Det är fan tur att jag inte driver en sådan där hipp modeblogg där man publicerar bilder på hon den tradiga JC-bruden i OC som ryktas ha gjort det fula med Runar och illustrerar bildmaterialet med utropet "oh, så här vill jag se ut i vår!" (i den här bloggen håller vi oss som bekant till aningen mer djupsinta ämnen såsom smink och snygga killar, och innan någon tar illa upp, jag gillar verkligen vissa modebloggar hur mycket som helst - dock står jag gärna för att jag aldrig, aldrig, aldrig vill se ut som någon som eventuellt har bedrivit älskog med Runar, hur befängt och taget ur luften ryktet om deras romans än må vara). Jag kan nämligen inte shoppa. Make no mistake; även jag kan slå mig loss med VISA-kortet om jag bara kommer igång lite och butiken och stämningen är den rätta, men emellanåt lyckas jag inte hitta NÅGONTING som småkittlar köpnerven ens det minsta lilla. Idag var det en sådan dag. Och jag skyller allt på nya Åhléns City.

Alltså, Åhléns byggdes om hur länge som helst. Det tog månader. Och hela tiden höll jag tappert ut, eftersom jag trodde att jag skulle kunna gå in där på öppningsdagen och mötas av en MAC-disk. Jag var övertygad om att det skulle komma en MAC-disk. Varför skulle det INTE komma en MAC-disk? MAC-disken är ju, åtminstone i min värld, själva juvelen, kärnan, mittpunkten, i Åhléns City i Göteborg och Stockholm, det som skiljer agnarna från vetet, eller, om man så vill, det som skiljer bonna-Åhléns från ett sofistikerat varuhus med internationell touche. Jag skiter i ett större sortiment av kläder, jag skiter i tråkiga klädmärken som Esprit och MaxMara, jag skiter i om det är högt i taket och jag skiter i huruvida butiken har panoramafönster och operationssalsbelysning; allt jag ville ha var en MAC-disk. Blev det då en MAC-disk? Jag avlade mitt premiärbesök idag och kunde konstatera att HELL NO. Faktum är att det enda sminkmärket man saluförde som inte kan köpas på minst 10 andra ställen i stan hette något i stil med ForYu och var något slags fjortismärke av den typ som gärna saluför ljusblått nagellack med glitterflagor i form av små hjärtan. Faaaaan, min MAC-disk! Nu kommer det ALDRIG att komma en MAC-disk till Malmö! Jag försökte kompensera lite av besvikelsen genom att spraya ner mig med en ansenlig mängd parfym i det nybyggda parfymrummet, men det hjälpte fan inte, och, tja, det här satte lite tonen för hela resten av den misslyckade sunkshoppingrundan.

Jag hade alltså inte bara tänkt köpa den här (eller kanske den här?) godbiten utan hade optimistiskt lagt upp planer på att inhandla alla julklappar till hela familjen, inklusive kläder till min bror från min mamma. Det här är vad jag kom hem med:

-En burk kondenserad mjölk från Gray's American Foodstore, på vilken det ska lagas en banoffe pie à 150000 kalorier till premiären på RIKTIGA Top Model (det vill säga icke-svenne-versionen) i morgon kväll.
-En julklapp till mamma.
-En flaska säsongsglögg på Systemet...


(bilden är hämtad från http://www.blossa.se/main.asp, en sida som rekommenderas inte minst för att man där kan lyssna på den klassiska B-L-O-S-S-A-låten!)

...som förvisso skulle sparas till civiliserat glöggfestande, men det var inte utan att man kände för att korka upp den och halsa alltihop kallt, på stående fot, hemma i hallen efter den miserabla ursäkten för en shoppingrunda.

That was it. Som sagt, jag är usel. Tanken på att göra verklighet av min initiala plan (som då snabbt slogs undan, men desperation kan som bekant göra underliga saker med människor) och köpa danska gladporrfilmer på CDON till brodern i julklapp känns allt mer som ett vettigt alternativ.