Dagens aktiviteter har i alla fall, föga överraskande, varit betydligt fattigare på smaskiga avslöjanden och, tja, aktivitet överhuvudtaget, så here we go, en kort summering:
Dagens föda:
Jag vill gärna passa på att framföra ett varmt och hjärtligt tack till de ansvariga på Pågens för att de undvikit att peta i några äckliga jävla russin i saffransgifflarna - saffransprodukter är annars alltid lite ångestladdade för mig eftersom jag under hela tiden jag äter dem måste leva med skräcken över att eventuellt stöta på någon liten russinrest som jag kan ha missat i den noggranna och tyvärr inte särskilt socialt accepterade dissektion som har till avsikt att plocka bort samtliga russin i produkten i fråga och som alltid genomförs innan jag ens kan fundera på att äta den. Pågens I lalalalalalove you.
Dagens produkt:
The shit!
Dagens TV:
Tydligen var det sista avsnittet av Nip/Tuck idag? Oh, say it isn't so! Jävla SVT ska sända en TYSK serie (och då vet man ju att det lär vara skit) som ett sorgligt försök till ersättning nästa vecka. Det finns ingen rättvisa i världen, och det finns sannerligen inget omdöme på SVT. Lär av trean som ALDRIG tar Top Model-uppehåll!
Dagens i-landsproblem:
Vad ska jag tvinga Daniel att köpa till mig under hans Londonsemester? Det enda jag är säker på är att jag är i skriande behov av en ny Hope in a jar från Philosophy. Denna punkt på inköpslistan är icke förhandlingsbar eftersom den förra burken håller på att ta slut och jag därför har tvingats ta till en kass Cliniquefuktkräm som framkallar tonårsacne. Men annars? Åh, detta vore ett så angenämt problem om 1. smink vore gratis och 2. Daniel inte hade haft något bättre för sig under sin mysiga familjesemester än att browsa sminkavdelningen på Selfridge's.
Dagens tecken på att jo, jag befinner mig ur synk med mänskligheten:
Alltså, den där Findusreklamen, den där med den fascistoida chefen (fan ta er ICA-reklamen för att ni satte igång den förhatliga trenden med reklamer som vecka efter vecka tvingar oss att följa ett "härligt gäng" med mer eller mindre imbecilla individer på en arbetsplats, som tidigare konstaterats är Vodafonereklamen där man förväntas småskratta åt ett sextrakasserande äckel inte ett dugg bättre). Är det bara jag som inte kan förlika mig med att det skulle vara gött att sitta hemma en hel dag och se på hockey och äta mikrovågsugnsfiskgratäng? Är inte detta snarare så nära helvetet man överhuvudtaget kan komma medan man fortfarande lever och andas? Ponera att man lägger några russin i fiskgratängen och serverar den på Barnens IKEA en lördag strax innan jul då vinterkräksjukan härjar som bäst så har man fan livet från dess absolut genomvidrigaste sida. Jag förstår inte. Och människor är konstiga.
Dagens ödmjuka önskan:
Jag har hört talas om ett japanskt julbord på Izakaya Koi, och (det här trodde jag verkligen aldrig att jag skulle säga) jag är fan beredd att riskera vinterkräksjukan för att få tillgång till obegränsade mängder av deras sjuuuuukt sjuuuukt goda mat. Får man besöka julbord även om man inte är en full 40+-are som "firar" med företaget, tafsar på servitriserna och knyter slipsen som bandana (ja, jag har fördomar om julbordsbesökare, om de inte stämmer ber jag om ursäkt och skyller på att mina fobier har hindrat mig från att någonsin besöka ett julbord tidigare)? Och är någon beredd att betala den förmodat höga summan som ett besök går loss på? Tveksamt?
Åh, de vackraste orden i svenska språket måste fan vara "sushi", "obegränsade" och "mängder".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar